Varför dyker inte Belgien upp på faktagranskningen av världskartan?

Av Janaka Dharmasena/Shutterstock

När Facebook visar en karta över länder där dess faktakontrollprogram är aktivt framstår Belgien som ett hål — mitt i hjärtat av Europa.

Samma sak händer när International Fact-Checking Network (IFCN) pekar ut var dess verifierade undertecknare finns. Fram till början av september fanns det inga i Belgien.

Hur är det med de 11 miljoner människorna som bor där? Kämpar de inte med falska nyheter och bluffar som alla andra? Pratar de inte om falska nyheter på Facebook, WhatsApp, Twitter och Instagram?

Ja det gör de.

Maarten Schenk, en av grundarna av faktagranskningssajten Lead Stories, är född och bor i Belgien. Men av kommersiella skäl bestämde han sig för länge sedan att han skulle verifiera delar av innehåll som var trendiga ... i USA.

'Belgien är relativt litet och uppdelat i två distinkta språkgemenskaper (franska och nederländska)', sa han. 'Var och en av dem har ett litet antal medievarumärken och folk vet vilka som är verkliga. De litar inte lätt på en okänd webbplats som låtsas eller påstår sig vara en TV-station eller en tidning. Detta gör det mycket svårare för kommersiellt inspirerade falska nyheter att få mycket dragkraft jämfört med situationen i USA.'

Samma situation gör det mycket svårare för ett faktagranskningsinitiativ att börja fungera också.

Den här veckan, i den nederländsktalande delen av landet, gjorde dock både public broadcaster (VRT) och den huvudsakliga kommersiella broadcaster (VTM) särskilda rapporter om hur falska annonser har använt lokala kändisfoton och clickbait-rubriker för att lura ut folk av sina pengar.

Tim Pauwels, VRT:s ombudsman, påpekade i en intervju med IFCN andra situationer där djupare innehållsanalys kunde ha hjälpt belgarna att sortera fakta från fiktion, särskilt på sociala medier.

'2016 hade vi ISIS-bombattacker i Bryssel och dödade 32 oskyldiga människor', sa han. 'Flera artiklar publicerade under 2018 av den holländska tidningen NRC Handelsblad och dess flamländska motsvarighet Standarden påpekade att ryska troll spred omkring 900 inlägg via falska Twitter-konton som skyller islam och muslimer i allmänhet för attackerna i Bryssel.'

Faktagranskning finns visserligen i traditionell media, men den är främst inriktad på politiker och andra mer traditionella intressenter.

'Ganska många påståenden på sociala medier eller på partiska webbplatser förblir obestridda', klagade Pauwels.

Jan Jagers, redaktör från Knack magazine, har ansökt om och förväntar sig att bli Belgiens första verifierade undertecknare av IFCN:s principkod. Han kan också vara den första Facebook-partnern i sitt land. Den här veckan berättade han för IFCN att Belgien också saknar forskning kring desinformation. Med hans ord är det slående.

Enligt uppgifter som han har samlat in är Facebook den mest populära sociala medieplattformen i landet, följt av WhatsApp. Instagram är på frammarsch och framstår som det tredje mest använda sociala mediet i rankingen, men det behövs många fler detaljer.

'Denna forskningsgap är en av huvudorsakerna till att akademiker skrev ett memorandum och bad om en stiftelse och finansiering (för att bygga upp) ett nytt expertcentrum', säger Jagers. ”Detta centrum skulle underlätta och generera forskning, i samarbete med journalister. Det skulle också ytterligare initiera och stödja grundandet och finansieringen av en oberoende faktakontrollorganisation i Flandern. För några veckor sedan överlämnades promemorian till politikerna.”

Jagers påpekar att journalister och akademiker som studerar och försöker motverka felaktig/desinformation anser att belgare bör vidta förebyggande åtgärder för att undvika vad han kallar deras 'Brexit-ögonblick.' De borde verkligen arbeta för att undvika ögonblicket när desinformation tar över och vrider på landets framtid, precis som hände i Storbritannien.

'Vi måste stärka demokratin och göra mer och bättre faktakontroll i dag', sa han. 'Befintlig media skulle kunna göra det. Men ett bättre sätt att organisera detta är att ha ett oberoende faktagranskningsinstitut med hållbar finansiering.”

Schenk, Pauwels och Jagers sa att de dock känner att allt är 'fryst på plats.' Belgien hade val i maj men har ännu inte fått en ny federal regering. Förhandlingarna om en ny koalition fortsätter att dra ut på tiden och skjuter till en lång framtid ett tillkännagivande om en förväntad federal fond och/eller skapandet av en stiftelse som kan dyka djupt in i vad som än sägs och delas på belgarnas sociala medier.

Enligt 2018 Digital nyhetsrapport 13 % av belgarna angav att de hade blivit utsatta för 'helt påhittade nyheter under den senaste veckan.' Det är mer än tyskar (9 %). Samma studie avslöjade att förra året tyckte 65 % av belgarna att regeringen borde göra mer för att skilja på vad som är äkta och falskt på internet. Schenk, Pauwels och Jagers sa att de inte kan vänta med att se den europeiska faktagranskningskartan med Belgien i den.

Cristina Tardáguila är biträdande direktör för International Fact-Checking Network och grundaren av Agência Lupa i Brasilien. Hon kan nås på mail.