Svart, svart eller afroamerikan?

Förbi aly kolon

Ibland sticker plötsligt några meningar ut. Meningarna verkar bekanta. Men man ser dem på ett annat sätt.

Det hände mig när jag läste följande meningar i Mary Sanchez 'Blurring the Color Line':

Nya uppskattningar för juli 2001: 36,2 miljoner människor självidentifierade som svarta. Trettiosju miljoner sa att de var latinamerikanska. Och 37,7 miljoner människor identifierades som svarta eller som svarta och en annan ras.

Det som stod ut för mig var att se ordet 'svart' med ett gement 'b' i samma stycke som 'Hispanic' med ett versaler 'H.' Eftersom båda termerna hänvisade till ett folk, undrade jag varför ordet 'svart' inte hade ett versaler 'B' för att matcha det stora 'H' i 'spansktalande'.

Nu har jag sett användningen av ordet 'svart', använt som ett annat sätt att säga afroamerikan, med ett gement 'b' tidigare. Men den här gången ville jag ändra gemener 'b' till ett versaler 'B' så att det skulle bli 'svart.'

Så här ser jag det. När vi använder termer som afroamerikaner, latinos, asiatiska amerikaner och indianer skriver vi dessa termer med versaler.

Så varför inte svarta?

För mig är det en fråga om respekt, rättvisa, jämlikhet och jämlikhet. När vi använder en liten bokstav gör det ordet mindre synligt, mindre framträdande och kanske mindre viktigt. Det är diminutivformen. Mitt namn är skrivet med versaler 'A' och 'C' för 'Aly Colón.' Jag anser att det är ett tecken på respekt.

När jag nämnde att jag tyckte att svart skulle visas med ett versaler 'B' till Julie Moos, Poynter Onlines nyhetsredaktör, tog hon upp det med onlinepersonalen. Efter deras diskussion mejlade hon mig att personalen ansåg att versaler förknippade med ras kunde stoppa vissa läsare. Personalen var mest bekväm med att använda gemener.

Poynter Online använder 'svart' främst som en rasidentifierare, som Associated Press gör, och den använder afroamerikansk, beroende på sammanhanget. 'Tveka inte att skrika tillbaka din oro angående detta,' sa Moos till mig, medan Poynter Online fortsätter att utveckla policyer och procedurer.

Eftersom Moos nämnde Associated Press tänkte jag kolla med deras stilboksredaktör för att ta reda på varför ordet 'svart' hade ett gement 'b' som en del av deras stil. Jag vände mig också till presidenten för American Copy Editors Society för lite feedback.

Norm Goldstein , stilboksredaktör för Associated Press, svarade på min e-postförfrågan att AP använder gemener 'svart' främst för att det speglar ett vanligt språkbruk som finns i tidningar och tidskrifter.

AP använder gemener 'svart' främst för att det speglar ett vanligt språk som finns i tidningar och tidskrifter.

'Det är också den första listade formen i de flesta standardordböcker, inklusive AP:s föredragna Webster's New World College Dictionary, fjärde upplagan,' tillade han i sitt e-postmeddelande. 'Afroamerikaner, latinamerikaner, araber och liknande beskrivningar betraktas som nationaliteter (eller dubbla nationaliteter), medan 'svart' och 'vit' är de vanligaste termerna för de negroida och kaukasiska raserna.'

Goldstein noterade att AP-stilen förändrades med användningen under åren, eftersom 'svart' blev den föredragna termen på 1970-talet, och ersatte 'neger', ungefär som 'neger' tidigare hade ersatt termen 'färgad'. Termen 'afroamerikaner' föreslogs först 1988 och godkändes av Jesse Jackson vid ett medborgarrättstoppmöte 1989, skrev Goldstein. Han tillade, 'Studier sedan dess har visat att en stark majoritet av svarta föredrar termen svart snarare än afroamerikaner, afroamerikaner eller neger.'

I en uppföljande telefonintervju sa Goldstein att AP tittar på vad tidningar runt om i landet gör när det kommer till språkanvändning. Och eftersom många använder AP-stil, sa han, 'Vi är mer känsliga när en tidning inte använder AP-stil och vi kan ändra oss.'

AP forskar också i stilböcker på så stora tidningar somThe New York Timesoch denLos Angeles Times, samt tidningar somMilwaukee Journal Sentineloch mindre papper. Den granskar sin stil varje år. Men Goldstein sa att han inte har hört mycket om användningen av gemener 'b' i svart.

När jag pratade med John McIntyre , ACES ordförande och chef för copy desk klBaltimore Sun, sa han att han konsulterade två standardreferenser: Merriam-Webster-ordboken och New Fowler's Modern English Usage. Han förklarade att termen 'svart' har varit en etnisk identifierare sedan 1700-talet. Det blev den föredragna termen på 1960- och 1970-talen.

Varför gemener 'b'? För det första, sa han, eftersom det alltid har varit gemener och tradition spelar en viktig roll i språkbruket.

'Tidningar ... påtvingar inte språk, de följer språket,' sa McIntyre. 'Termen 'svart' och 'vit' med gemener har en lång historia,' sa han och noterade att det inte är en klok idé att avvika från vad läsarna använder. 'Det är väldigt svårt att ändra traditionella användningsområden. Det har gått 20 år vi har blivit uppmuntrade att använda 'afroamerikaner' istället för 'svart'. Och det är fortfarande inte en fast användning.'

Även om vilken tidning som helst kunde sätta en stil för att använda ordet 'svart' med stor bokstav, sa McIntyre att han inte vet hur mycket inflytande det skulle ha utanför själva tidningen. En sådan förändring skulle se konstigt ut för andra tidningar, konstaterade han.

H.L. Mencken sa en gång att de vanliga människorna, inte professorerna, bestämmer språket.

'Sättet språket förändras på är inte välförstått', sa han och tillade att H.L. Mencken en gång sa att de vanliga människorna, inte professorerna, bestämmer språket. 'För min del skulle jag behöva se (ett) extremt övertygande argument för att göra förändringen. Det måste finnas en övertygande motivering, en logisk anledning att göra det. Jag skulle också behöva se användningen för att ha möjlighet att använda utanför randgruppen. Detta är anledningen till att vi är skrämmande när det gäller modeanvändning ... jag skulle behöva se (en förändring till 'Svart') någon annanstans än min egen tidning. Inte bara från minoritetspublikationer eller randgrupper.”

När det gäller att göra ändringar i användningen, som att gå från 'svart' till 'svart', sa McIntyre att han skulle uppmärksamma vad han kallar 'bellwether'-tidningar, som t.ex.The New York Timesoch denLos Angeles Times. Han noterade attLos Angeles Timesbanar väg för några nya riktningar med användningen av Latino och Hispanic på grund av dess stora befolkningsbas. Han skulle också vilja se hur Associated Press,Newsweek,Tid,Reader's Digest, ochNew Yorkernskulle ta itu med sådana förändringar.

'De här frågorna är extremt svåra,' betonade han.

Jag håller med. Jag inser värdet av tradition och den språkliga legitimitet som kommer när språket har en bred användning bland allmänheten. Och jag förstår hur utmanande det kan vara att sätta språkstandarder för journalister. Goldstein och McIntyre bryr sig om hur journalister använder språk. Jag uppskattar deras förståelse av historien och deras önskan att förse oss med någon form av språklig ordning.

Men vad jag förstod när jag pratade med både Goldstein och McIntyre är att många publikationer använder AP-stil och AP bestämmer dess stil genom att titta på vad andra publikationer gör. Jag ser möjligheten till cirkulärt tänkande som kan försvåra förändring.

Om vi ​​bara lyssnar på varandra, hur kommer vi att höra andra röster än våra egna? Om majoriteten styr, vilken roll spelar ”randgrupper” och minoritetsgrupper?

Jag är också intresserad av att behandla människor rättvist. Respekt är viktiga. Hur vi möter varandra spelar roll. Eget kapital spelar roll. Hur vi identifierar människor spelar roll.

Det verkar helt plötsligt konstigt för mig att se 'svart' med ett gement 'b' medan andra grupper får stora första bokstäver. Och för den delen, varför inte versaler 'W' i 'vitt' också när termen 'vit' används för att beteckna ett folk?

Så är jag off-base i att vilja byta från 'svart' till 'svart' och 'vit' till 'vit', när det gäller att identifiera ett folk?