En nyhetsstation sände ett foto av ett knivhuggoffer som håller i något som ser ut som en pistol. Här är varför det är problematiskt

Det är ett sällsynt nyhetsrum som inte har behövt lära sig någon version av den hemska läxan som KTVU-TV håller på att smälta idag om farorna med att ta bilder från Facebook.

NABJ, Maynard-institutet (som är baserat i Oakland) och BEBIS ropade tv-stationen för att ha använt ett Facebook-foto av 18-åriga Nia Wilson som håller vad som såg ut att vara en pistol. Wilson och hennes syster, Lahtifa, attackerades ombord på ett Bay Area Rapid Transit-tåg av en man som högg dem med en kniv. BARTs polischef Carlos Rojas underströk mordets känslolöshet och sa att det var en 'attack i fängelsestil' och att detta under 30 år som officer är bland 'det mest ondskefulla' han hade sett. San Francisco Chronicle rapporterade att det var det tredje mordet på BART-linjen på fem dagar.

Attackens fruktansvärda karaktär och offrens oskuld gav allvar till ilskan över KTVU:s beslut i måndags att använda ett foto från Wilsons Facebook-sida som visar henne hålla vad som såg ut att vara en pistol nära hennes huvud. Bilden verkar inte vara ett vapen alls, men istället för ett mobilfodral som är gjort för att se ut som en pistol. Men det är inte meningen med upprördheten. (Poynter använder inte bilden i den här historien för att inte vidmakthålla den, men vi länkar till bilden så att journalister kan se vad kontroversen handlar om.)

Även om 'pistolen' på bilden hade varit verklig, var Wilson ett offer, inte en brottsling. Hon dog när hon ropade sin systers namn.

NABJ, Maynard och BABJAs protestbrev till KTVU sade:

'Användningen av bilden kan ses som ett försök att avfärda hennes mänsklighet och tysta de som ser hennes död som en rasistiskt motiverad attack.'

NABJ:s president Sarah Glover sa till Poynter, 'Nia Wilson är ett offer för ett outsägligt och meningslöst brott, och hennes dödliga knivhugg har förhöjda omständigheterna eftersom det påstås ha varit rasistiskt motiverat. Det finns ingen motivering för KTVU:s sändning av ett foto av henne som tydligen håller i ett falskt pistolfodral. KTVU utsatte henne för två gånger genom att sända en bild som ställer henne i ett negativt ljus, och som inte heller har något med hennes död att göra. Bristen på lyhördhet visad för offret och hennes familj är oacceptabel.'

KTVU erbjuder 'inga ursäkter'

KTVU sände bilden en gång på måndagens nyhetssändning. KTVU-ankaret Frank Somerville, som har arbetat på stationen i 30 år, bad om ursäkt i nyhetssändningen klockan 10. Han använde också sin Facebook-sida och skrev en ursäkt som kan vara den mest raka, inga ursäkter ursäkt jag har sett från någon mediefigur:

Jag ville ta en stund och be om ursäkt för en bild som KTVU visade i luften i flera sekunder idag om den unga kvinnan som dödades på ett BART-tåg i natt.

Här hette Nia Wilson. Hon var 18 år gammal.

I vår nyhetssändning vid lunchtid visade vi kort en bild tagen från sociala medier där hon håller vad som ser ut att vara en pistol bredvid sitt huvud.

Jag hade ingenting att göra med bilden som användes. Jag var inte ens på jobbet.
Men som ledare på redaktionen kände jag att det var min uppgift att säga ifrån och be om ursäkt.

Det finns ingen ursäkt för att vi gjorde det.
Upprepa: Ingen ursäkt!

Vi borde ALDRIG ha använt den bilden. Det var ett stort misstag från vår sida.

Vi insåg det direkt. Och den bilden kommer ALDRIG att dyka upp i vår luft igen.

Vi hade många bilder att välja på och det var tyvärr en av de vi använde.

Återigen fanns det ingen ursäkt för det.
Och min övertygelse är att när man gör ett misstag så står man över till det.
Och det var vårt misstag.
Ett stort misstag.

Tänk på att alla här på KTVU är upprörda över det som hände.

Vet också att det var tillräckligt viktigt för mig att föreslå vår nyhetschef att jag skulle skriva detta.

Hon sa att hon faktiskt tänkte samma sak.
Och hon höll med utan att tveka.

Nia var en vacker ung flicka.
Hon hade hela livet framför sig.

Från mig och alla oss på KTVU kan jag inte nog säga hur ledsna vi är.

På stationens 22:00. Nyhetssändning, Somerville gick 'off-script' för att säga att stationen var ledsen för 'misstaget' och för att säga igen att det inte fanns någon ursäkt för det. Sedan vände han sig direkt till Wilsons familj för att säga att Channel 2 var ledsen för deras förlust.

Kom ihåg '#IfTheyGunMeDown'

Nyhetsorganisationer har vandrat denna väg många gånger. Efter en Ferguson, Missouri, sköt polisen Michael Brown 2014, en Twitterkonversation uppstod runt hashtaggen 'IfTheyGunMeDown.' Twitter-användare lade upp bilder som de förutspådde att nyhetsorganisationer skulle ta om de råkade ut för en dödlig inkörning med polisen.

Under en 24-timmarsperiod, mer än 100 000 personer skrev använder den hashtaggen. Vissa visade sig bära militäruniformer eller ta examen från college, medan de förutspådde att nyhetsmedia skulle ta ett foto av dem med en flaska eller festa. Ett inlägg från den rörelsen fastnade i mitt sinne:

'Så #IfTheyGunnedMeDown bilden de skulle använda är bilden med en pistol och kniv i handen och vet att det är en kostym för en kort actionvideo jag kommer att vara med i men får det att verka som om jag är en inhemsk terrorist och att polisen skulle vara rätt för att ha dödat mig. De skulle se till att mina bilder av mina prestationer i inte bara akademiker utan i livet aldrig skulle se dagens ljus.'

Lärdomar

Låt oss inte dra slutsatsen att journalister aldrig ska använda bilder som de fångar i sociala medier. Vi känner till massor av fall där Facebook- och Instagram-sidor har gett oss inblick i en mördare eller ett offers liv. Men ett foto är en ledtråd; det är inget svar. Ett foto är inte en biografi. Det kan vara ett fönster in i personen; det är inte personens hela berättelse i en enda bildruta.

Nyhetsorganisationer bör använda detta fall som en vaccination mot att göra samma misstag. Här är lite av det vi borde ha lärt oss av detta:

Ett foto definierar inte en hel person. Föreställ dig att någon tog en bild av dig i ditt värsta ögonblick - när du var mest generad eller kompromissad. Föreställ dig nu att det är bilden som nyhetsorganisationer använder för att berätta vem och vad du är. Bilden kan vara korrekt, eftersom den inte har ändrats eller oetiskt beskuren. Men för att vara sant behöver bilden sammanhang.

Var lyhörd för hur en bild kan förstärka stereotyper. Vi journalister ryser till när vi ser journalister porträtterade i filmer som frågar 'Hur känner du dig?' frågor om sörjande familjer. Vi ryser när vi ser kvinnliga ankare porträtteras av skönhetsdrottningar och ankare som bloviating know-it-alls. Multiplicera skadan med en faktor på kanske 70 när vi skildrar de mest utsatta befolkningarna i stereotypa bilder. Var särskilt känslig för bilder som felaktigt/oäkta kan återspegla ras, etnicitet, kön, sexuell läggning, utbildning, ekonomisk status, ålder, religion eller yrke.

Vissa bilder är det inte verklig eller saknar sammanhang. Många av bilderna som folk lade upp i #IfTheyGunnedMeDown-tråden innehöll foton av människor som låtsades vara arga. Några var i kostymer. Vissa poserade bara för kameran, som folk gör. En person som håller i en ölflaska kan se ut att vara berusad när de bara gör en rolig min. De kan tyckas kasta en gängskylt när de inte har någon aning om vad en gängskylt är. Om de håller i en pistol går de en kurs i självförsvar, är pistolen äkta? Säger den t-shirten som personen på bilden har på sig verkligen vad den verkar säga, eller har bilden ändrats? Hur vet du? Om personen står bredvid någon på en bild, betyder det att de känner varandra? När togs bilden? Var togs bilden? Vem fångade den? Vem har lagt upp bilden och varför har de lagt upp den? Hade personen som tog bilden tillåtelse att lägga upp den? Postades det på en offentlig webbplats eller på en privat sida?

Om du inte gjorde det fånga bilden, du äger den inte. Det kan dock finnas en 'tillåten användning' av bilden. Det beror på fyra nyckelfrågor :

1. Vilken karaktär har det upphovsrättsskyddade verket? Hade upphovsrättsinnehavaren för avsikt att den skulle delas?
2. Hur kommer det att användas? Det är lättare att lagligt använda ett upphovsrättsskyddat verk i en ideell/pedagogisk miljö än att använda en annan persons verk på ett kommersiellt sätt.
3. Hur mycket av det upphovsrättsskyddade verket kommer du att använda? Använder du en bild från ett stort galleri? Använder du ett stycke från en bok? Eller lyfter du ett helt kapitel? Ju mer av ett verk du använder, desto större juridiskt intrång. I motsats till vad många tror finns det ingen definierad mängd, inget antal sekunder av ljud eller video som du säkert kan använda. Allt beror på hur mycket av helheten du använder. Det är alltid säkrare att behålla verket i sin ursprungliga form. Så det är mindre intrång att ta ett foto av ett tidningsomslag än att lyfta en bild från omslaget.
4. Hur har du skadat det upphovsrättsskyddade materialets ekonomiska värde? Om du cirkulerar en bild som upphovsrättsinnehavaren försöker sälja kan du ha orsakat samlarskador. Tänk på hur musiker gjorde anspråk på skada när folk delade musikfiler utan att betala för nedladdningarna.

Online misstag kan orsaka bestående skada

NABJ:s president Sarah Glover delade en annan tanke som slog mig. Hon påminde mig om att vad vi än gör online, oavsett om det är till hjälp eller skadligt, har ett långt liv. Det är inte förvånande att Sarah, en onlinejournalist själv skulle påminna oss alla:

'Journalister bör rapportera fakta och inte underlätta bedömningen av offret eller publicera eller sända material som skulle leda till att läsare och tittare dömer offret heller. Om offret har dött, förstå att allt som publiceras är slutgiltigt och att den här personen inte kommer att kunna korrigera sitt register.'